Älskade bebis som ligger och bidar tiden i magen min.

Mamma och pappa längtar så otroligt mycket efter dig. Det är en fröjd att ha dig i magen, att känns dig leka runt, göra kullebyttor och träna på att klara av livet här utanför magen. Vi känner oss relativt förberedda nu. Det mesta har fixats iordning här hemma. Men ta den tid du behöver. Du är inte beräknad förrens om 5 veckor. Varje dag du är kvar där inne i magen är värdefull för dig. Åtminstone fram till att det är dags, du får gärna komma ut när du är beräknad. Du vet, mamma är ju så otålig. Det skulle kännas segt att gå över tiden allt för länge. Dessutom känner jag mig redan som en hjälplös valross och hur skulle det då se ut om du vägrade komma ut?

Vi fantiserar om dig. Vem är du? Är du en kille eller tjej, blir du hetro eller gay? En blandning mellan mig och människan jag älskar mest på jorden. Får du mina mörka lockar och hans klarblå ögon? Blir du impulsiv som jag eller sansad som din pappa? Kommer du sova på nätterna? Vi önskar att du är frisk och välmående.

Tänk att du blir vårt förstfödda barn. Det är speciellt. Du kommer alltid vara äldst. Du kommer få småsyskon. Du kommer bli en storasyster eller storebror. Tänk allt vi ska göra tillsammans. Jag ska lära dig allt jag kan. Vi ska resa mycket. Jag ska läsa godnattsagor och baka pepparkakshus. Stundtals kommer du säkerligen gå mig och pappa på nerverna. Vi kommer säkert bråka enhel del, men lugn, bara lugn. Sånt där hör till.

En vacker dag kanske det är du som väntar ditt förstfödda barn. Då ska jag finns som stöd för dig. Jag ska bli världens bästa mamma och mormor eller farmor.

Du är så välkommen. Älskade barn.

2007-08-19 @ 13:22:38