Ingen vila ingen ro. Alltid är det något. Nu stundar en 8 veckorsfas och det ska bli spännande att se hur T hanterar det.

Tydligen finns det olika utvecklingsfaser i en bebis liv. Det händer extra mycket i kropp och sinne, den stackars bebisen känner sig vilsen och blir extra kinkig. 5 veckorsfasen varade i en vecka. Han var otröstlig och ville inget hellre en att krypa in i min mage igen. Vilket iofs ändå hade varit en omöjlighet. Han skrek sig igenom en timma här och där tills han tillslut somnade av utmattning. För att plötsligt en dag vakna upp och se världen med nya ögon. 

De senaste två veckorna har han varit världens coolaste bebis. Han har sovit hela nätterna, ätit, bajsat, kräkts, jollrat, skrattat och upptäckt att han är innehavare till två händer. Han älskar sina händer. Han kan ligga i en timma och bara titta på dessa roliga saker som råkar vara hans.

Nu händer det grejer igen. Det märks så tydligt. Han får ett extra behov av närhet. Vill bara ligga vid bröstet och vara nära.

2007-11-21 @ 10:20:25