Mamma ringde för en stund sedan.

- Hej min vackra dotter. Hur mår du/ni/magen?

Hon berättade att hon tittade på en gammal skolpjäs från -91 igår kväll. Att jag var 10 år gammal, hade långt lockigt hår ner till midjan, sjöng en sång, att hon hade blivit nostalgisk och fällt en tår.

- Tänk att min lilla flicka ska bli mamma.

Det sög till i magen och jag kände hur mycket jag verkligen saknar min mamma. Ju snällare och finare saker hon sa, dessto snabbare rann mina tårar.

- Du ska inte vara ledsen för det där med jobbet gumman. Sånt är livet. Jag är så stolt över dig. Du har alltid klarat dig och stått på stadiga ben. Jag har aldrig varit orolig för dig.

Jag saknar min mamma. Vi ses inte så ofta nuförtiden. Inte sedan jag flyttade till Stockholm. Det  är 6 år sedan nu. Jag längtar inte tillbaka till Småland. Inte ett dugg. Jag har rotat mig här. Älskar Stockholm och livet jag lever här.

2007-05-21 @ 14:27:32